"A fat woman came into the store today"... Fast egentligen var det igår.
Jag uppfattade henne som en normal och psykiskt stabil medelålders tant när hon först kom in...

Suggan rultade ner till mjölkkylen, greppade två liter och styrde buken mot kassan.
- Bra så?
- Jå.
- Då blir det X kronor.
- Vill du ha X?
- Ja.
- Vill du det? Vill du ha X?
- Ja tack.
- Är det så... Det är X du vill ha?
- Eeh, ja.
Hennes grin växer sig allt större och bredare för varje gång hon ställer frågan och efter mitt jakande tycker jag mig kunna skönja någon skum process ta form bakom pannbenet. Hon fnissar dovt och frågar:
- Så det är X du vill ha alltså?
Jag började tycka att leken, eller vad det nu var, kändes rätt poänglös, man kan rent av säga att jag blev less.
- Näe, för din skull kan vi säga trehudra om det ska vara så.
- Nänänä!
Suggan halade snabbt och villigt upp vad de två litrarna kostade. Medan jag skyfflade ner pengarna i kassan står hon bara och stirrar på mig. Efter någon sekunds tystnad undrar jag om det var något mer?
- Är du ensam?
- Vad menar du?
- Ja... du vet... är du *fniss* ensam?

Innan frågan vad hon syftar på hinner utrönas kommer en kund in i butiken.
Suggan vänder handlöst på klacken och vaggar snabbt ut.

Vad lider hon av?