Två för mig okända män kom in i butiken. Den ena stod och stirrade med en sällsamt korkad uppsyn iförd sin silverkeps medan den andra sa något på ett språk jag inte kunde urskilja vad det var.
Skulle lika gärna kunna skriva %#&="@/!! och be dig uttala det och sen förklara vad det betyder. Jag fattade verkligen ingenting! Jag försökte med engelska men det tycktes inte gå hem och svenska var givetvis också dödfött.
Efter stödord som "karrd", "måbajl" och "comviq" hade jag i alla fall förstått att det rörde sig om ett eventuellt refillkort.
När jag försökte ställa följdfrågor med knapphänt teckenspråk och möttes av Linus-på-linjen-språket började jag så smått ge upp och det var vad jag trodde Silverkepsen och den mer talsamme Linus också gjorde eftersom dom gick ut.

Kort därpå kom dom in igen med en mobilladdare, viftade med den och, vad jag antar, förklarade att det var nåt med sim-kortet de behövde kolla upp innan nåt refillkort skulle inhandlas. Problemet var att mobilen hade slut på batteri.
Försökte vara hjälpsam och kollade runt kring kassan efter nåt eluttag. Jag hittade ett i en skarvdosa men på grund av laddarens utformning gick den inte att sätta i utan att behöva möblera om i den, något jag inte tänkte göra eftersom diverse terminaler, kassasystem osv. skulle nollställas och startas om så jag förklarade att det inte gick, gav tillbaka laddaren och trodde i min stillsamma värld att saken var utagerad och att de fick försöka lösa problemet på annat håll.

Silverkepsen hade under den här tiden strukit omkring och scannat butiken på eluttag och tydligen lyckats hitta en skarvdosa bakom en tidningshylla. Linus jublar och pluggar genast in laddaren.
Istället för att starta mobilen och kolla vad dom nu ville kolla så ställer sig de båda och börjar bläddra i porrtidningarna.
På ett typiskt svenskt manér säger jag inget utan kastar irriterade blickar mot Linus och Silverkepsen som inte verkar bekomma dom alls. De börjar beta av porrutbudet istället samtidigt som det kommer betalande kunder till kassan så jag blir därför tvungen att avbryta mitt stirrande. Här kommer en tredje rollinnehavare in i bilden. En tjej. Hon ställer sig tillsammans med Linus och Silverkepsen och börjar också läsa porr!
Vafan?! Ska dom ladda mobiljäveln och titta i anatomiskrifter eller ska dom ta och kolla upp vad som nu var så jävla viktigt, och vem är hon nu då?!
Dom byter några 'ord' och hon går ut. De båda männen bläddrar vidare en stund, kollar mobilen och följer efter.
När jag lite senare går ner för att ordna till i tidningshyllan som är i total oreda efter att cirkustrion lemlästat den ser jag att mobilen och laddaren ligger kvar!

Ytterligare en liten stund passerar innan kvinnan glider in igen med fyra ungar i släptåg. En av ungarna springer omkring som en ekorre på lsd och öppnar luckorna till frysboxarna medan tjejen/kvinnan knappar nåt i mobilen och är återigen påväg ut när jag frågar om hon inte ska ta med sig mobilen nu då?
Hon stannar upp och med ett rappt läte som bäst stavas "tstststs" tecknar hon nåt oförståeligt med händerna, säger "karrd" och försvinner. Mobiljäveln ligger kvar.

Kunderna började strömma till och jag såg i ögonvrån en silverbrun skytteltrafik ut och in ur butiken. Det var ett sjuhelvetes spring på dom där. Kvinnan kommer in igen med tre av ungarna, lsd-gossen inräknad, ställer sig i kön och börjar joddla på #%¤&"!!-språket. "Karrd, karrd!"
- Vad är det för "karrd"? Ska du ha refillkort till mobilen eller vad?
- Ja, ja! Måbajl, telephone.
Försöker förgäves utröna vad exakt det handlar om. Sim-kort? Nej. Refillkort? Nej. Kort för att ringa utomlands? Nja.
Hon pekar ivrigt på jobbets telefon. Jag ger henne den och tänkte att hon kanske skulle visa nåt med hjälp av den. Hon började trycka in siffra på siffra på siffra... backar några steg och tryckte på ring-knappen. Vänta nu... en massa siffror och jag såg att hon började med 00. Ett landsnummer alltså. Ska hon ringa utomlandsnummer från jobbtelefonen?!
Jag utbrast Nej, nej! och sträckte fram handen för att ta tillbaka telefonen.

Ärade läsare. Beakta. Att ta ifrån en sniken zigenare en gratisblåsnings sötma är som att ta ifrån en utsvulten stövare ett köttben.
Zigenarhäxan fräste, knycklade ihop ansiktet av vrede, slog ut med den lediga armen och backade ytterligare några steg.
Jag blev paff.
När så ingen svarade lade hon luren på disken och gick, såklart, ut.
Linus och Silverkepsen kom in, tittade till sin mobil och försvann.
Silverkepsen kom in och gick ut...
Linus kom in...
Silver...
Li...
osv osv osv.

Såhär fortsatte det i två gudsförgätna, djävulska timmar utan att jag fick någon klarhet i någonting alls innan min arma kollega kom för att byta av mig. Precis när jag berättat hela historien för min kollega och var redo att gå hem kom Häxan in, joddlade på osammanhängande konsonanter hintade hon att hon ville/krävde/skulle ha jobbtelefonen igen.
Min kollega tog ton och förklarade på engelska att hon inte behöver köra på ett språk ingen av oss fattar när hon fullt och fast fattar engelska och vill hon något får hon ta och klämma fram det "because you have bothered Grosshandlarn for two hours now!"
Och mycket riktigt fattade hon precis vad som sades. Häxan såg först väldigt förnärmad ut innan hon riktade pomperipossakranen mot takstolarna och gick, som vanligt, ut.
När jag, för att inte vara upprepande, gick ut för att gå hem satt Silverkepsen, Linus och Häxan i skräddarställning mot butikens vägg iklädd sura miner och här slutar skräckberättelsen om Zigenarklanen idag. Jag räknar med en färsk uppdatering av kollegan imorgon.