Mervärde

Idiotins fana fortsätter vaja högt över havsnivån i Piteå. Dårskapens banér i ett heraldiskt vapen liknande kiss i form av en liten kaka besudlar faciliteten som kallas min arbetsplats utan varesig förbehåll eller samvete.
Idag dök en ny stjärna in på jobbet.

När hon äntrade lokalen hälsade jag som vanligt med ett Hej. Inget svar.
Tänkte att hon kanske inte hörde vad jag sa så jag gjorde ett tafatt försök att söka hennes blick och återigen få en anledning att säga Tjena. När våra blickar slutligen möttes började jag forma läpparna för att sedan utstöta min hälsningsfras men kunden gjorde sitt bästa för att undvika all sorts kontakt. Hon tittade nonchalant upp i taket för att slippa öppna käften eller nicka införstått. Må så vara. Alla är inte på bästa humör alltid och det behöver man såklart inte vara heller så jag lät det bero.

När hon plockat sin lösvikt färdigt och slutligen lagt påsen på vågen hör det ju liksom till att slentrianflina lite åt varandra, särskilt när det inledande hejandet inte blev av ordentligt. Hon låtsades inte se.
Så länge hon inte klämt ut ett dödfött foster dagen innan tycker jag hon är aningen negativ här.
Hon betalar och går ut. Fortfarande utan ett ljud.

Det dröjer inte mer än tjugo sekunder så är hon tillbaka. Hon stegar fram till tidningarna och börjar plocka och bläddra. Självklart måste man få skapa sig en uppfattning om tidningens innehåll innan man bedömer den värdig att betala och tas med hem, men att parkera arslet på glassfrysen och girigt börja smaska i sig den lösvikt hon först köpte och faktiskt läsa tidningarna tillhör den tveksamma arten av beteende.

Om du inte redan förstått det lider jag av en konstant motvilja av att rakt av behöva säga åt människor så jag inledde bataljen med undrande blickar. När det inte fungerade övergick jag till harklanden och irriterade blickar.
När inte det heller skördade varken frukt eller huvudbry var hon inne på tidning nummer två och då föll bilan.

- Alltså... Ursäkta, men du kan inte läsa...
- JAG HAR FAKTISKT BETALAT FÖR DET HÄR!

Betalat för vad? För tidningarna? För uppehälle i butiken? Nej.
Hon viftade vildsint med lösviktspåsen.

Kommentarer
Postat av: Veronica

Jag vet då vad jag hade gjort i den här situationen; stegat fram, ryckt tidningsjäveln ur hennes händer och bett henne pula ut tummen ur ett visst hål och gå ut och vänta.. om det var vänta hon gjorde.

.. men det är därför jag har ett annat sorts jobb ;)

2009-10-09 @ 23:26:49
URL: http://polkadotcadaver.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0