För att runda av arbetsveckan kommer här två lustiga telegram från gårdagens arbetspass.

Stjärn/stolpskott nr. 1.
Äldre dam som till synes enbart hyser blått blod i ådrorna sticker endast in huvudet genom entrédörren.
- Psst.
Psst? När i helvete var det inne senast? Samtidigt som äppelknyckarbyxor och Mästerdetektiven Kalle Blomqvist?!
Jag reagerade inte nämnvärt eftersom det inte är så vanligt att hälsa med ett "psst" och trodde således att hon väste åt något barnbarn eller liknande. Jag såg inte heller ansiktet utan bara en gråsprängd kalufs som antingen kunde vara nacken eller ett framåtlutat huvud med blottad virvel.
- Psssst!
Ett andra, denna gång mer utdraget, psst måste ju betyda något. Jag ställde mig därför i position så att jag kunde skåda hela kroppshyddan och ansiktet. Med ett frågande ansiktsuttryck gav jag gensvaret att hon hade min uppmärksamhet och det bara var att tala om vad hon ville, men ack. Ett tredje kraftfullt
- PssssT! senare gjorde att jag tog till orda.
- Ja? Kan jag hjälpa till med nåt?
- Jag har en hund med mig här så jag kan inte komma in... då?
- Nej, det stämmer.
- Jaha ja. Då måste jag alltså stå såhär... då?
- Ja, om du inte kan tänka dig lämna hunden utanför så får det nog bli så.
- Jag har ett paket att hämta här.

Som de flesta vet krävs det en avisering för att kunna hämta ut postpaket. Man brukar oftast få ett brev där det står nåt i stil med "Ditt paket finns att hämta på xxx efter kl. xxx" följt av datum. Jag efterfrågar avin (då det också står vilket nummer paketet har vilket gör det ungefär tjugo gånger lättare att hitta) och hon räcker över en papperslapp, alltså ingen avi i a4-format.
- Men det här är ju en räkning.
- Nejdå, det är en avi.
- Nej, det är en räkning. Ett inbetalningskort. Jag behöver en avisering att paketet finns här och några siffror som också ska stå med.
- Men det är ju allt jag fått. Jag har hämtat ut paket hundratals gånger med en sån här!
Adelsdamen börjar bli lite frustrerad då mina gensvar inte överensstämmer med vad hon vill höra. Hon vägrar lyssna på mina förklaringar om att det är en räkning hon tagit med sig och ingen avisering och börjar peka på inbetalningskortet.
- Här finns ju hur många siffror som helst!
- Ja, men det är inte de siffror jag behöver för att kunna hitta ditt paket.
- Titta! Hur många som helst!
- Ocr-nummer, belopp att betala, kundnummer, postgironummer... Tyvärr. Inget av dessa nummer är vad jag behöver.
- Jag har skickat beställningen för två veckor sedan. Det måste ju ha kommit in!
- Du kanske måste betala räkningen först innan dom skickar paketet eller avin?
Osv. osv. Moment 22. Blev slutligen tvungen att ägna mig åt andra kunder och avslutade med att återigen säga att hon måste ha en avi med sig.
- Så det har inte kommit... då?

Stjärn/stolpskott nr. 2.
En kille kommer in, nickar lite försynt och travar bort till lösgodiset. Att plocka ihop en lördagspåse brukar gå rätt snabbt så jag gör bedömningen att det inte är lönt att börja med nåt större projekt innan han betalat.
Det går en minut. Det går två. Det går fem.
Jaja, lika bra att göra någon nytta. Jag går ut bland hyllorna och börjar ställa i ordning diverse varor, kolla sånt som borde fyllas på etc. Precis när jag böjer mig ner för att fixa i nedersta hyllplanet ser jag i ögonvrån killen gå mot kassan.
Tänker att jag bara ska greja två paket flingor som står på sniskan innan jag ämnar återgå bakom disken. Ett initiativ som tar kanske tio sekunder att fullborda.

*Knack knack knack*
Killen knackar alltså på kassadisken som om det vore en dörr! Petar till flingpaketet, ställer mig upp och börjar gå mot kassan. Han står med ryggen mot mig utan en tanke på att vända sig om för att se efter var jag är, och i brist på den klassiska hotellklockan, röstresurser, tio sekunders tålamod samt vridmoment/syn laddar han upp och knackar ännu en gång. Den här gången hårdare och rappare än förut, precis som om det vore en dörr.
*Knackknackknackknack*
När jag fem sekunder senare står framför honom utbrister han, nästan panikartat:
- Hejjagheterxxxochjagskaköpadethärgodiset!

Ja, vad säger man? Piteå.